Det är inte lätt att navigera i en stad som nästintill saknar gatunamn. Dom finns visserligen, men ingen använder dom. Vi tog en taxi från hotellet för att ta oss till Alajuela, varifrån vi skulle ta bussen vidare till Orotina. Vår taxichaufför hade ingen aning om var vi skulle så vi hamnade på flygplatsen ca. två kilometer från bussterminalen. Med hjälp av flygplatspersonalen hittade vi tack och lov en buss som kunde ta oss in till Alajuela. Det vi inte riktigt var med på var att busshållplatser är lite godtyckliga här, något som resulterade i att vi inte hade någon aning om var vi skulle hoppa av.
 |
| En lyckligt ovetande bussresenär i starka AC-vindar! |
Efter vad som kändes som betydligt längre än två kilometer slog jag igång telefonen för att få någon klarhet i var vi var. På helt fel ställe visade det sig! Men allt löser sig tillslut. Efter en halvtimmes promenad i solen hittade vi tillslut terminalen. Det var tur att vi var ute i god tid, eftersom busstidtabellerna hade ändrats hade vi bara en och en halv timme tillgodo...
 |
| Halvt vilse men med ett fast grepp om vår livlina, telefonens kartfunktion! |
 |
| Staden utan gatunamn |
 |
| Vid gott mod i värmen |
 |
| Pastelillos de pollo på terminalen, smakar som friterad kycklingpaj |
 |
| Serpentinvägarna till Orotina, nära-döden-upplevelse |
 |
| FRAMME! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar